Morgonen sover tyngre nu. Djupa andetag och mörkret som förut varit flyktigt ligger som en slöja över gården allt längre om morgnarna. Men så finns det också de dagar när solen klättrar över den sista biten av ladugårdstaket och stirrar… Read the rest
Lucian brinner åter igen. Jag trodde stormen tog varenda en, men de spricker upp på nytt, knopp efter knopp. Och dahlian, som vi fann som skrumpna små knölar i en kartong i ladan och som vi bara grävde rätt ner… Read the rest
Det är nog därför du finns, för att som minne värma oss i regnet.
När jag går under samma tak nu, som sakta börjar skifta färg och tappa ljusgula, knapriga löv, så tänker jag på dig i solen. Nu är… Read the rest
Skillnaden är hur det exploderade. Alltid lite mer, ofantligt mycket större när det inte ens kunde bli större och hårda, tunga slag i magen.
Förtvivlan så brutal att den som minne blir åtråvärd. Som känsla så stark att den blir värdefull.… Read the rest
Någon minut innan han vaknar. Jag kysser försiktigt, nästan inte alls, hans kind innan jag smyger ner. Jag sätter på kaffe, viskar jag först, så tyst som jag bara kan.
Himlen är djupblå, lila och rosa. Precis vid skogskanten är… Read the rest
Jag kunde se dig under lindarna, där höstens sista vindar blåste löv som irrbloss kring ditt hår.
Och jag kan höra sju miljarder stråkar stämma upp, inför en allra sista konsert.
Jag ska vara som bergen. Jag ska vara som… Read the rest
morot, palsternacka, potatis, purjolök, rotselleri, grädde, koriander
Älskade koriander som överdoseras här på gården. På bröd, i bröd, i mat, till frukost, lunch, middag.. Och i den här soppan då, som blev helt fantastiskt fin med sin koriander.… Read the rest
