Det är ofta så, har jag märkt. Orden tar slut, försvinner i de stillsamma andetagen. Timmerväggarna värms upp när solen rör sig runt, runt, runt. Vindarna hittar instrument i träden och spelar, om och om och om igen. Och jag… Read the rest
Det kommer alltid vara Paris. Alltid morgnar med pulverkaffe och sol genom fönster. Alltid på nybakad baguette och säkert någon ost vid sidan om. Med juice och marmelad med rutigt lock på en bordsskiva av glas. I en hörnlägenhet vid… Read the rest
Tidig, tidig morgon, återigen. Fortfarande glöd i kakelugnen, han skramlar i köket. Kaffe och så är elden igång igen. Listan är in i minsta detalj för nu måste allt flyta effektivt. Två veckor kvar, vi sätter ribban högt. Har svårt… Read the rest
Porlande källvatten, kyligt och svart, mot huden bitande kall. Gulnande sand och pärlemo, under murknande rötter rostiga mynt.
Nakna händer gräver guld medan skogen håller andan.
Vi länsade skattkammaren, du la en hemlighet i mitt bröst. Stor och kittlande för… Read the rest
En parentes. Och plötsligt vaknade lusten och ivern med sådan kraft att jag inte kunde somna. Den är välbekant, den känslan. Det är ett slags vakuum, livet just nu, och trots att jag på alla plan, på alla sätt är… Read the rest
Vårt sidospår i vardagen går in på sin andra vecka. Och när jag vaknar, klyver ved eller drar de där extra andetagen så är jag piggare än jag varit på mycket länge. För när du faller orkar jag.
När du… Read the rest
Så vacker du är, när skymningen närmar sig och sluter sig kring dig. När solen målar mönster i gruset eller färgar fasaden rosa. Ovanför seglar gladan och en efter en slår päronen i marken. Du är mitt allra käraste paradis,… Read the rest
Vi är hemma igen. Nästan som om det inte hade hänt.
Du ligger på madrassen på golvet. Dina linjer är det finaste jag vet, hela tiden. Jag sitter i soffan med kaffet på brickan du köpte till mig. Vardagsrum är… Read the rest