Det är tisdag och utställningen på Tofta Konstgalleri är i full gång. Och jag själv börjar känna ett snart ohanterligt stort behov av lugn och återhämtning. Antagligen därför att maj står för dörren med sin utlovade vardag, jag får alltså snart min rekreation. Och det behövs verkligen. Jag längtar efter mina vänner. Efter långa, förlösande samtal. Jag längtar efter långsamma morgnar med rykande kaffe och en målmedveten sol eller ett stillsamt eller ivrigt regn. Vilket väder som helst, bara jag får vara en del av det med mina sinnen.
5 dagar återstår av min utställning. Kom gärna förbi!
