Kanske drömmer du också ibland.
Det är en dag kvar nu. Imorgon öppnar utställningen här, på Royal Opera Arcade Gallery i London. Jag är väldigt stolt och himlans så glad. Nya färger, nya former, nya känslor. Imorgon visas första delen… Read the rest
Morgonen fryser och kvällen hinner fram innan dagen har börjat. Det är mörkt och kargt, men våra dagar ljusnar och med sammanflätade fingrar börjar kroppen att tina. En efter en tänds de, ljusen.… Read the rest
Det har vänt nu, andades vi. Vi har skrattat mycket. Minns på dagen. Kroppen rör sig friare nu. Lite lättare att forma tankar, att fånga dem och förmedla. Kanske är det färdigt nu. Kanske är vi på andra sidan. Vi… Read the rest
Vilken höst det varit, på alla möjliga och omöjliga sätt. Explosionen som slog ner i bröstet. Tankarna som urholkade. Långsamma november var ett juli och vi strösslar saffran över dagarna som är kvar. Utställningen i London närmar sig och tavlorna… Read the rest
Det rymmer inte i några bilder. Hennes spinnande när hon ligger i knät och kramar sina tassar hårt mot huden. Eller när jag drar ut mina hörlurar ur strupen på henne. De varma, mönstrade gardinerna som fann sig tillrätta i… Read the rest
När vi är ett, varje dag. Sammanvävda tankar, en mjuk och varm symbios. Vi lever med varandra, och jag är så tacksam för det. Det vi som uppstått utav oss är något jag värdesätter högt. Jag dyrkar det, vårdar det.… Read the rest
Grå novembernatt. Jag lyssnar på stormen utanför, händerna ligger tungt över katt som numera sover på min mage om nätterna. Under hennes tass finns spår av systern, den enda likhet de har. I hennes päls ser jag Rodins tavlor, på… Read the rest
I upplösningstillstånd. Vi tuggar oss igenom mörka dagar. Veckor är månader och andetag i marken. Minuter är timmar och vi hittar figurer i släta tapeter. Jag älskar dig, dygnet runt och mer för varje rörelse. Lite starkare i svarta ord… Read the rest