Contact.

engebrethsen@live.se

stilla sommar somnar.

Här, mitt bland allt guld. Rovfåglarna cirkulerar ovanför, dammet yr. Maskinerna går varma och mullret vilar i trädgården som ligger likt en oas mitt i öknen. Ändå är allt tyst och stilla och avskilt. Kanske just därför. Flugorna surrar sömnigt,… Read the rest

väntan

Vilken tur att vi är långsamma. Vi landar nu. Med brinnande ögon, med iver och med kärlek. Vi vet när vi prickar rätt. … Read the rest

kommentarer

Det har varit lite svårt att kommentera här tidigare då det krävts någon form av inloggning. Istället har ni kommenterat via mail men nu ska det alltså räcka med ett namn och ett kryss i den här rutan:  I’d rather… Read the rest

augusti

Så var det den där helgen. Vår helg. Det är min födelsedag, och din. De allra första i vårt hus. Tidigt på morgonen väcker du mig med sång, kaffe och paket. Vi ligger kvar i sängen sen. Jag sköljer av… Read the rest

somewhere playing too loud

Som den där kvällen då vi sömniga gick ner för att borsta tänderna och du stannade till i vardagsrummet och frågade ifall vi inte skulle spela kort istället. Jag letade reda på vinflaskan och tände ljusstakarna och i kakelugnen. Du… Read the rest

out on your ocean

Vi är tillbaka igen efter semestern. Hemsidan tog sig också en sådan men kom tillbaka tillsammans med alla andra. Vi alla tog nog semester lite utan att veta om det, för plötsligt, på måndagen exakt, vaknade en hektisk vardag till… Read the rest

Det är du.

Kvällen färgas svartvit av Ingmar Bergmans Persona. Raggsockorna ligger kvar på trägolvet. Jag gillar fotot, och dialogerna. Framförallt dialogerna. Det är du, säger han. Utan dig är jag kall, säger jag och kryper närmare.… Read the rest

Mars

När det var september såg jag inte mars. Jag köpte biljetter till Ryan Adams och Thåström och hade sån tur att utställningen i Paris landade precis däremellan. Så gick vi och blev med gård också och den tar vi över… Read the rest

Underneath the piano

Söndag. Allvarsamma, koncentrerade steg. Jag tänker mycket. Ritar utan förbehåll. Jag får göra det. Släpper ner ljusa gardiner för solen, han kokar det sista kaffet. Jag håller mig undan, det är allvar nu. Jag hoppas blommorna slår ut. Snart åker… Read the rest