Nätterna är sömniga rörelser för oss båda och vi är synkade där. Några steg ut i mörkret och kylan, en suck in i natten igen. Men när solen når himlen tänker jag att det är den vackraste stunden att lära… Read the rest
Det är ofta så, har jag märkt. Orden tar slut, försvinner i de stillsamma andetagen. Timmerväggarna värms upp när solen rör sig runt, runt, runt. Vindarna hittar instrument i träden och spelar, om och om och om igen. Och jag… Read the rest
Tidig, tidig morgon, återigen. Fortfarande glöd i kakelugnen, han skramlar i köket. Kaffe och så är elden igång igen. Listan är in i minsta detalj för nu måste allt flyta effektivt. Två veckor kvar, vi sätter ribban högt. Har svårt… Read the rest
Så vacker du är, när skymningen närmar sig och sluter sig kring dig. När solen målar mönster i gruset eller färgar fasaden rosa. Ovanför seglar gladan och en efter en slår päronen i marken. Du är mitt allra käraste paradis,… Read the rest
Under täcket, på en madrass framför kakelugnen. Elsa i soffan och Astrid bredvid. Snart är det alldeles mörkt förutom elden som sprakar. Skenet lämnar dansande älvor på golvet framför och långa händer över taket. Jag ligger och lyssnar tills jag… Read the rest