Det fryser igen. Frosten kramar hårt kring snödropparna och scillans trotsande ben som uppenbarar sig som små torn i den mörka jorden. De djupa spåren i leran efter våra försök att ta oss upp och bort från vintern ligger stela… Read the rest
Skillnaden är hur det exploderade. Alltid lite mer, ofantligt mycket större när det inte ens kunde bli större och hårda, tunga slag i magen.
Förtvivlan så brutal att den som minne blir åtråvärd. Som känsla så stark att den blir värdefull.… Read the rest
Du tar mig i din famn utan några ord, bara stilla armar runt min hud. Jag hör hemma hos dig, även om jag varit långt härifrån. Jag stiger in hos dig och du välkomnar mig med all den trygghet som… Read the rest