Hon är min största fiende och min vägg av raseri. Hon är det kalla regnet av svärta och min bottenlösa grav. Vid varje angrepp snärjer hon sig, vrider och pulserar, hotar och raserar. Jag kämpar mot henne med allt vad jag är värd. Jämt. Hon är min allra svåraste vals och när jag möter mina ljusaste stunder tar hon sats och blåser upp till storm.
När jag förlorar mig i färgerna sveper hon med tjära över varje duk. Jag förvillas i kontrasterna och när jag håller andan finns det inga ord. Då är striden allt vi har.