Det blev en ledig dag idag. En helt tyst sådan, stundtals frivilligt och emellanåt ofrivilligt. När jag fräste upp paprikan och drog fram kameran så mindes jag dagarna i Paris. Aldrig förr har jag dokumenterat min mat så som jag gjorde då.
Och sen slår det mig att det till och med är en precis likadan skål som jag äter min mat ur.
