Satt och målade till halv två inatt. Tiden bara gick.
Det är så roligt att måla! Igår kom jag verkligen in i tänket också. Allt flöt på därför att kroppen lärt sig hur den ska andas. Hela jag måste vara fokuserad när jag målar, då blir det bäst. Igår var varenda liten cell med mig i skapandet. När spateln eller penseln lyfter från duken, då samlar lungorna upp ny luft. När jag målar är det små, djupa och försiktiga andetag, nästan så det inte märks. Vi var ett – jag, min kropp, duken, färgerna och penseln.
Nu ska vi snart äta lunch här hemma och sedan ska jag göra Paris! Kameran hänger med mig och jag tar metron ner till Louvren! Ska inte kolla konst idag men kan passa att börja där i krokarna. Vi hörs ikväll!
